- Det perfekta livet

Posts Tagged ‘arbetslöshet’

En helg med fullt upp som avslutades med morsdagsmiddag hos mina fina svärföräldrar.
Vi förärades med en gåva vid besöket, 4 tjocka band om arbetarrörelsens historia. Jag skulle säga att mina svärföräldrar bedrövas över historielösheten, att människor verkar ha glömt, att det inte var länge sedan vi stod med mössan i hand. Och att det vad vi än tror kan hamna där igen.

Jag vet att det kanske låter mossigt och som att skrämmas med högerspöket.

Men att bläddra i dessa böcker ger en perspektiv, och man får på papper att de Nya Moderaternas politik faktiskt inte är någon nyhet.

Den borgerliga politiken driver arbetslösa med skam skuld och osynliggörande. De ska straffas för sin lathet. Vilket inte är någon nyhet alls. Ändå fram till 1880 talet kunde arbetslösa under vad som hette Försvarslöshetsstadgan fängslas likt tjuvar. En hjärtlös klasslag som förhoppningsvis har passerats till historien för evigt.

Men dessa hårda regler gav inga arbeten på 1880 talet, och de hårdare reglerna idag ger heller inga jobb. Och Reinfeldt tal om att problemet med ungdomsarbetslöshet är att unga inte söker jobb, är inget annat än driva med skam och skuld. Fast nu har han gått snäppet längre och kallar det istället för en skapad synvilla. Osynliggörandet kan inte bli större.

Jag undrar hur “prasselmedia” skulle reagerat om Mona sagt att ungdomsarbetslösheten är en skapa synvilla? För det är helt dött. Inte ett ord. Så nog är det så att även jag börjar undra, precis som Kulturbloggen: Skyddar prasselmedia Reinfeldt eller är de bara okunniga?

Och som Viktor Tullgren skriver kan man inte bara vifta bort siffrorna, oavsett om man som Reinfeldt själv gjorde i valet 2006, räknar in studenter.

HBT-sossen tillägnar Reinfeldt en låt på sin blogg, kopplat till ämnet.
Ulrika Falk tycker att det är dags för Reinfeldt att vakna upp. Jag kan inte annat än hålla med.

Min semesterläsning kommer att bli dessa 4 inbundna band av
Arbetets söner med under titlarna:

Pionjärtiden
Samlingens tid
Segrarnas tid
Nydaningens tid

Ibland blir jag uppgiven men sådana här gånger blir jag arg. Riktigt arg.
Som arbetslös är man fan i mig rättslös. Inte nog med att man har sämre ekonomi, har svårt att leva det liv man önskar, känner sig orolig och ibland känner hopplöshet. Man ska förnedras också.

Själv fick jag under min tid som arbetslös ha min svärmor att hämta och skjutsa mig till AF, (6 mil)för att knappa in mitt personnummer, en åtgärd som tog 1,5 minuter på sin höjd. Vilket kan kännas irriterande men det här är ju än värre.

Man ska tydligen inte ens ha rätten att sörja, eller stötta sina anhöriga som arbetslös. Villy fick inte boka om sitt möte på Af när hans svärmor skulle begravas, enligt Aftonbladet.  Han säger att han inte drabbats så hårt ekonomiskt, men det är inte det som är grejen. Det är att man redan är utsatt och saknar möjligheter som de som har ett arbeta har, inte ens ska ha möjligheten till sorgbearbetning som begravning faktiskt är.

En annan som vet en del om arbetslöshetens våndor är HBT-Sossen.

Lögn, förbannad lögn och statistik är inte ett helt okänt begrepp.
Tillhör du som jag de som lätt kollras bort med siffror och grafer, då är vi två.

Vill med detta ge lite tips för att undvika några fallgropar, vilket jag fått mig till livs genom Alliansfritt Sverige. Där finns en rapport av Anders Utbult som går igenom vilka siffror det är man ska prata om för att kunna ha jämförbara siffror. Jag känner mig mycket tryggar i min argumentation av att ha läst detta.  

Siffrorna i rapporten kommer från SCBs säsongsrensade data, och visar utvecklingen i arbetslöshet och sysselsättning under både Socialdemokraterna och Alliansen.

Ljuger politiker i allmänhet?
Nej, det tror jag inte. Ibland kan nog även den bäste politiker gå vilse i statistik djungeln, men nog är det lite märkligt att regeringen gång på gång jämför äpplen och päron, läser fel underlag när det ska lägga fram förslag som tex Peter Högberg tar upp. Tex konjunktur institutets rapport om hur det går för kommuner och landsting. Fler exempel kommer säkert komma upp under dagen där regeringen bevisligen använder sig av felaktiga siffror. Medvetet, helst vill jag inte tro det. Men att regeringen är pressad över sitt totala misslyckande i sin viktigaste fråga kan jag förstå. Och desperata människor blir både förvirrade och har svårt att ta till sig information.

Kristian Krassman postar under inlägget Fakta mot flummet.
Johan Westerholm ger bakläxa till gammelmedia och ber dem läsa rapporten för att få en grundkurs i att läsa statistik när de ska granska makthavare.

Låt oss från med nu tala om vad som hänt sedan regeringens politik trädde i kraft. Det vill säga
från och med 1 januari 2007 då deras 1 budget kom att få betydelse för svensk politik och ekonomi. Innan dess rådde fortfarande en Socialdemokratisk politik.

Regeringen sa sig i valet vilja ha en ny arbetslinje, där större skillnader skulle vara drivkraften för att få ut människor i arbete.

Några exempel ur listan:

Sänkte förmögenhetsskatten,
Avdrag för hushållsnära tjänster
Sänkte nivåerna i A-kassan,
Höjda a-kasse avgifter
Mer till de som har, mindre till de som inte har.

Särskilt jobbskatteavdrag för den som anställer unga,
(en kanon inkomst till bland annat McDonald’s som ju redan anställer unga)
Nystartsjobben, som ger halva lönekostnaden till företagen.
Bidrag är ok, men bara till vissa. 

Samtidigt stoppade man plusjobb, utbildningsvikariat, akademikerjobb, datortek, interpraktikstipendier, arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbildningsväsendet samt allmänt och förstärkt anställningsstöd i soptunnan. 

Hårdare åtstramning av sjukförsäkringen för att missbruket av systemet måste få ett stopp.
Hårdare koll på wabbande föräldrar, ska numera ha intyg.
Samtidigt som man lägger förslag om att ta bort revisionsplikt för företagen.
Kontroll är bra, men bara av vissa.

Man kan kort sagt säga att i regeringens värld är skillnader bra
och det är skillnad på lort och pannkaka.

Men vad bidde det då av allt?
Nystartjobben visades sig bli en flopp, sjukförsäkringen likaså vars radikala förändringar inte bara gick emot remissinstanserna det bygger också på ett antal myter.
De nya vabb reglerna kostade skjortan och gav ingen effekt. Jag kan gärna fortsätta.

Men låt oss se på vad har alla dessa åtgärder för att få folk i arbete gett för effekt.
Grafen nedan visar på arbetslöshetens utveckling sedan regeringens politik börjat få sin verkan.
Redan i maj/juni börjar arbetslösheten vända. Först under hösten 2008 slår finanskrisens fulla effekter till, ni vet den som regeringen gärna vill skyffla över hela problemet  med arbetslösheten på.

 
Och arbetslösheten har fortsatt att stiga. Ulrika Falk konstaterar att: Klyftor ger inga jobb. Och SCBs statistik håller med.

Claez Krantz frågar sig Vad hände med arbetslinjen? Vilket känns som en helt relevant fråga.
Alliansfritt Sverige presenterar idag en rapport med vilka siffror som är att jämföra med varandra. Mycket läsvärt, och fick på morgonen en postning under rubriken Lögn, förbannad lögn och statistik på den här bloggen.Du bör dock läsa den själv, det tar inte många minuter och ger en tydlig bild.   Idag har HBT-Sossen en samling länkar till dig som vill läsa länge.
Fler progressiva bloggar hittar du på Netroots.

Uppdaterat med fler bloggare på samma tema. 10.13 även S-buzz som vanligt har en god samling av tips.

Ibland kan man hamna i små gropar, ibland i större. Beroende på, hur man mår när man hamnar i gropen och hur stor den är, kan man antingen ta sig upp själv eller så behöver man hjälp.

Jag tycker att vi ska bygga samhället på att hjälpa varandra ur de där groparna, när det går riktigt illa. Men kanske framför allt se till att rusta människor att klara att själv ta sig upp, för då blir man problemlösare och man känner sig stärkt.

Borgerlig politik kan liknas med att börja fylla igen hålet, när det ligger folk på botten. För tids nog så kan man ju inte andas av all jordmassa och då ökar motivationen att komma sig upp fortare. Själv tror jag inte att folk vill ligga på botten av en grop, utan att ha hamnat där är orsak nog att ta sig upp. Men vi behöver kanske olika hjälp för att ta oss ur.

Igår var det budgetdebatt, rysligt och kyligt att lyssna på, men ack så viktigt. Ändå så är debattformen och fraserna i riksdagens kammare sällan så effektiva som när Karin Åberg från Harbo, ringer in till SRs telefonväkteri om budgeten och ställer frågan till Anders Borg: Hur skapar din politik flera jobb?

  I runda slängar är två hundra sextio tusen människor arbetssökande. Samtidigt som 45 000 jobb finns lediga. Hur ska alla kunna få jobb? Hur blir jobben fler för att Anders Borg försämrar villkoren för de arbetslösa? Lyssna gärna själv. Länken får ni här. 

Lite längre in i programmet får Solveig Joner från Torsås möjligheten att fråga om den nya sjukförsäkringen och hon är inte illa hon heller kan jag säga.
På temat om hur man bygger ett samhälle där alla alltid kan arbeta, och de som inte gör det är lata skriver Kulturbloggen ett klockrent inlägg om. “I familjens budget tar vi hänsyn till att bäbisen inte kan arbeta” är rubriken. Bloggen Storstad ger också ett intressant perspektiv.

Veronica Palm har många antagonister på sitt blogginlägg om budgeten, delta i diskussionen. Alliansfritt Sverige har en typ av ordlista som jag efterlyste igår. Eva-Lena Jansson och Helen Pettersson har Ett annat perspektiv.

Vi kan välja väg med politiken. Ingen politiker kan hindra att vi ibland blir  utan jobb, eller blir sjuka. Men vi kan välja vad hur vi hjälper människor när de blir sjuka och arbetslösa. Antingen ställer man dit en stege, eller så börjar man skotta igen gropen. DU väljer om ett år, hur vi ska ha det.

Fick ett tips igår om hur man kan hjälpa sig själv, Bra, tack och hjälp, googlade det idag och fann en länk som jag delar med mig av idag.

Lite ovanligt högljutt och aggressivt, men resonemanget som Henrik Dorsin för känns igen. I veckan har jag stött på resonemanget att man är inte arbetslös om man inte vill. Man fixar sig jobb så är det bara. Annars är man lat och oduglig. Och det är ju inte första gången jag hör det….

Men vad hjälper det när det inte finns jobb att söka, och man inte är kvalificerad för de som finns. Då hjälper inte ens regeringens Nystarts jobb. För ingen arbetsgivare anställer en bara för att man är billig, man måste vara rätt person också. Och visst, jag försöker gärna skapa mina tillfällen, men det krävs två i en tango. Antingen tror jag på att det handlar om att det ska finnas rätt jobb och jag är ska ha rätt kvalifikationer för att jobbet ska bli mitt. Eller så tror jag att jag är helt värdelös och helt chanslös.

Jag vet att jag är väldigt bra på en rad saker, och de olika jobb jag haft har jag klarat bra men när tiden går riskerar man att snart tro på det sist nämnda. Ytterligare en anledning till att man inte vill varar arbetslös, man förlorar socialanätverk, ekonomin bli kass och man tappar självförtroendet.

Inget av detta blir bättre av att  a-kassan blir sämre, eller att arbetsföremedlingen inte kan göra något mer än rycka på axlarna. – Kom igen när du varit utan jobb i 15 månader.

Tänk om arbetsförmedlarna fått vara jobbcoacherna istället och pengarna fått användas till praktiker, utbildning mm. Men nej, det är ju bara låtsas jobb. Tillskillnad från ett Nystartsjobb, som ger arbetsgivaren DUBBLA arbetsgivareavgiften i upp till 5 år. Från regeringen som sa att de inte gillade bidrag.

Måste också tipsa om en ny blogg, Blondin Bodil, bli gärna följare.:-)

Svensk näringsliv tycker också att regeringen gjort för lite och för sent. Analysen är att satsningarna borde kommit tidigare och varit större.

Nähä! Allvarligt?

Inte nog med att de istället för att spara i ladorna i högkonjunktur och sedan tilldela omsorgen i kommuner och landsting pengar så vi kan bibehålla kvalité och arbetstillfällen, de har sett till att sänka skatten för dem som redan har. Varför? Jo för att de ska konsumera och på så sätt få fart på hjulen igen.

Men vad hände då? Det går sämre och långsammare för Sverige än för andra länder, trots att de borde finnas mer pengar att göra av med i en stor majoritets plånböcker. Varför handlas det inte?

Jo analysen i gårdagens radioprogram var att folk är rädda. Rädda att bli sjuka, rädda att förlorar jobbet osv. Människor är rädda att ta risker. Och med lågkonjunktur, försämringar av så väl sjukförsäkring som a-kassa så vill och vågar inte människor ta risker. De sitter hårt på sina plånböcker och spar på banken istället, dessutom så tar man inte några större utmaningar med flytt och jobb byten.

Regeringen sk “frihetspolitik” ger rädda människor som inte vågar.

Trygghet i förändring brukar vi säga, låter så där banalt och “klychigt” men är sant. Det innebär att man har en a-kassa och en sjukförsäkring värd namnet, som en försäkring. Men det innebär också att man genom sitt  yrkesliv ska kunna ställa om, hitta andra vägar med hjälp av praktik och utbildning. Klassisk ams politik som regeringens företrädare spottat på. Och som de dessutom redan börjat riva isär under sina snart 4 år.

Deras futtiga försök att efterlikna en ams politik är som sagan Goddag Goddag Mäster skräddare, de bidde inte ens en tumme. 10 000 fler komvuxplatser ska det bli, men fortfarande fattas det 32000 platser om man jämför med 2006 då det var högkonjunktur!

Som Peter Andersson påpekar på sin blogg tog det bara 148 dagar för regeringen att låta Konjunktur institutets råd, sjunka in. Man kan inte säga att de är Snabbe Wille direkt.

Andra intressant reflektioner bjuder Krassman på, MMB skriver också om jobbkrisen. 
Ja jobbävningen forstätter. För det är nummer ett för oss alla. I min hemstad finns 17 lediga arbeten.

Har drömt en massa i natt, bland annat om Vårpropositionen (regeringens vår budget)). Att Socialdemokraterna är kritiska till regeringens politik är ingen nyhet förståss. Men nog tycker jag att gammelmedia borde skriva någon rubrik kring vad regeringen gör, eller rättare sagt inte gör. Förvånande att det sägs så lite.

Arbetslösheten skenar.
Anders Borg hånade i höstas Tomas Östros när han pratade om den ekonomiska krisen och när vi pratade om arbetslöshet så sa regeringen: Det är bara varsel. En liten film från Alliansfritt Sverige om hur oseriöst regeringen och dess företrädare hanterar krisen.

Regerinen för en oseriös politik! De sliter isär landet och slösar med våra resurser.
När Björklund besöker Luleå så anklagar han kommunen för att slösa med skattemedel och strunta i kärnverksamheten när man byggt Kulturenhus och sattsat på Coop arena. Men VAD säger Björklund EGENTLIGEN?

Han säger att kultur och idrott är inget för oss i Norrbotten. Om vi inte gemensamt investerade i detta skulle det inte vara tillgänligt för oss för det skulle inte bära sig självt. Och om det inte fanns kultur, idrott och andra möjligheter till fritid skulle människor inte vilja bo här. Och då skulle det finnas ÄNNU mindre pengar till välfräden. Dessutom ska vi inte glömma att dessa investeringar ger arbetstillfällen, som i sin tur ger pengar till värlfärden.

Som arbetslös, så känner jag mig förtvivlad. Vad gör regeringen som skulle satsa på jobben och strunta i bidragen.

När det går tungt i ekonomin har vi satsat på utbildning för att människor som blir arbetslösa ska kunna utvecklas, ta andra jobb och kunna vara redo när ekonomin vänder. Vad gör regeringen?

7,5 plats extra till högskolan.
Till Musikhögskolan i Piteå tänker du? Nej. Till hela Norrbotten och Luleå universitet? Nej. det är 7,5 plats till HELA LANDET!!
och komvuxplatserna ser lika illa ut.

Istället blir det en passivitet i arbetssökandet, och de som är arbetslösa kommer längre och längre bort från att få ett arbete.

Infrastruktur och byggande är ett annat bra exempel. Att bygga i lågkonjunktur ger mycket pang för skattepengarna då det är billigare att bygga då. Dessutom så kan vi stimulera ekonomin genom att göra satsningar som vi behöver göra på infrastruktur, när de ger fler arbetstillfällen.
Regeringens ROT avdrag skulle kunnat vara ett bra sådant. MEN den nuvarande konstruktionen då  inte ens byggföretagen är glada åt den och regeringen totalt missar den viktiga investering man samtidigt kan göra för miljön.

Slöseri med våra gemensamma resurser och slöseri med människorna.
Helen Pettersson skriver också på ämnet, och även Veronica Palm

Kollar in min facebook lite snabbt på morgongen och konstaterar att när andra önskar sig längre semester önskar jag mig ett jobb att gå till. Förra veckan jobbade jag några dagar, och det känns så tydligt, jag mår så mycket bättre. Visst som den sömntuta jag är ogillar jag att stiga upp tidiga mornar men å andra sidan så får jag så mycket mer lust till allt när jag har ett arbete.

Har under påskhelgen surfat runt på ams.se, och hittat två jobb som jag kanske kanske har en chans på. Visst kan jag söka fler, och ska söka fler, men samtidigt vill jag ju lägga mest krut på det som eventuellt är tänkbara i alla fall.

Glädjande nyheter under påsken är att Evin Cetin blir E24s påskkärring, före Maud Olofson och en rad andra framträdande kvinnor. Jag har bloggat om Evins kampanj i helgen, för att jag tycker att den både är smart och viktig och är ett bra exempel som kan ge inspiration därför finns det inlägget på vår kampanj blogg Tillsammans vinner vi valet.

Vilket val? Jo många vet faktiskt inte att det är val. Efter att ha knackat dörr i 4 dagar så vet jag att det är både ett roligt och effektivt sätt att få folk medvetna om valet, och att få dem att tänka till och förhoppningsvis gå och rösta.  Jag tycker att Krisian Krassman gör en intressant reflektion, det heter så klart EP -val (Europaparlaments val) och inte EU-val. Ord är som bekant viktiga, och med den sist nämnda så blir det lite ja och nej stämning och som bekant är det inte det de handlar om.

För oss som bor i röda Norrbotten är det ju lätt att illustrera. Vi bor i ett rött Norrbotten i ett blått Sverige, och det påverkar hur vi kan driva politik detsamma gäller i EP-valet. Låt oss med gemensam kraft göra det till ett rött Sverige i ett rött Europa.

Skit inte i EU! Den påverkar din vardag.

ger kommunerna och landstingen osmakliga smörgåsbord. Läs gårdagens inlägg.

Tillsammans med representanter från SSU besökte Fredrik Lundh arbetsförmedlingen i Piteå på tisdagen. Dels för att få en lokal lägesrapport, men i än högre grad för att presentera det rödgröna alternativet ”Ge alla unga en chans!”
Detta hann vi med innan gårdagens dörrknackning, som ni kan läsa om på www.skitinteieu.se, mer om rapporten och besöket på arbetsförmedlingen läser ni i dagens Piteåtidningen.