- Det perfekta livet

Posts Tagged ‘Jobbbävning’

Det är inget fel på Fredrik Reinfeldts mål om att människor inte ska bli fast i sjukförsäkringar, sjukpension och a-kassor. Vi delar den målsättning. Men vägen dit ser vi på YTTERST olika.

För alla som varit sjuk vet att man blir inte friskare av att stå utanför sjukförsäkringen.
Alla som varit arbetslösa vet att det blir inga fler arbeten för att de som är arbetslösa för att man får sänkt a-kassa och försämrar möjligheten att deltidsarbeta.

Att år efter år gå hemma som sjukskriven är inte bra, och att gå hemma utan möjlighet att arbeta, eller få vidare utbilda sig, eller en möjlighet till praktik är inte heller bra.

Men att bli utsatt för regeringens politik är inte heller bra. Det vittnar allt för många exempel i min omgivning om. Veronica Palm skriver på Aftonbladet.

Vi kan inte ha ett “Bäst före datum” i sjukförsäkringen som den regeringen har tillskapat.
Och att ha en a-kassa som ser till att det inte lönar sig att ta alla timmar man kan få är heller inte vettigt för även om timmarna inte ger så mycket pengar så vet alla som varit arbetslösa att den där timmen kan vara det som gör att jag får en längre anställning och inte minst ger socialkontakter som de flesta av oss behöver.

Jag blir arg och upprörd när jag hör statsministern säga att det måste löna sig att arbeta.

Fredrik Reinfedlt, det lönar sig att arbeta och gjorde det även innan 2006.

Det lönar sig att arbeta, ekonomiskt, bara en dåre eller en okunnig säger att a-kassan är så hög att de inte lönar sig att ha arbete.

Det lönar sig att arbeta för att det ger vardagen en struktur som de flesta av oss önskar och behöver.
Skillnad mellan vardag och ledighet.

Det lönar sig att arbeta för att de ger socialkontakter, arbetskamrater eller kunder.
Vi människor behöver även andra människor.

Det lönar sig att arbeta för att det ger en känsla av att vara en del av något, att man bidrar, att få känna sig betydelsefull. Den känslan har jag haft när jag städat, när jag kört vält, när jag jobbat med ungdomar. Den försvinner när man är sjuk och arbetslös.

Skillnaden ligger i människosyn. Reinfeldt och Co tror att allt handlar om pengar.
Men vi människor är faktiskt inte så enkla som han tycks tro.

Skillnaden ligger i att vi inte baserar våran politik på att tro att människor vill vara sjuka och arbetslösa och behöver pressas ut på arbetsmarknaden. Vi Socialdemokrater tror att vi tillsammans har ett ansvar att hjälpas åt så att alla kan få bidra i samhället utifrån sin förmåga.

Full sysselsättning uppnås när alla som vill och kan får ett arbete. Inte när man tvingar ut människor ur försäkringssystemen. Och det är inte bidragsjobb att få praktik, möjlighet till studier när det är långkonjunktur. Det kallas för stöd till omställning.

Det var en arrogant och pressad Reinfeldt i dagens partiledardebatt. Och jag förstår det.
Trots att moderaterna faktiskt har hållit det som de lovade i valrörelsen på nästan samtliga punkter måste det vara tufft att så kapitalt ha misslyckats med det som man sa sig sätta främst.
Nämligen jobben! Politiken har inte lett till flera jobb, utan resultatet är istället ökade skillnader mellan människor. Vilket jag anser är syftet med deras politik.

En politik som vi redan prövat i början av förra århundradet. Omodern, Orättvis och oansvarig är den sittande regeringen. Även om de gör sitt bästa att påstå att det är Socialdemokraterna som oansvariga, med facit i hand har S lett oss ur kriser tidigare och kan så gör igen.

Snart är det val! Du som vill vara med och byta regering, mejla mig. Jag har tipsen om vad du kan göra för att hjälpa till. Om du så har 5 min i veckan eller 5 timmar.

Expressen om dagens partiledare debatt. Krassman håller koll på siffrorna. Kort och konsist på Alliansfritt, och Peter Andersson har ett inlägg om förutsättningarna. Högbergs titel är Mona Sahlin visar statsministerklass och Karin ger omdömet Sahlin het i talarstolen.
Andra proggresiva bloggare hittar ni på NetRootS.

Dagens inlägg blir inte långt. Det räcker så bra med Olov Abrahamsons ledare i dagens NSD. Det skrivs mycket om hur facket tappar medlemmar och så även de politiska partierna. Många rycker på axlarna och säger att sådan är tiden, folk bryr sig bara om sig själva. Facket har spelat ut sin roll.

Bla bla bla säger jag, slut med skitsnacket! Det är gott om folk som har åsikter, och de är gott om folk som behöver ett bra fackförbund, särskilt i dessa tider när allt fler blir varslade och jobbkrisen är ett faktum. Men vi måste ju fråga, och vi måste berätta vad det innebär. Alla vet inte vad det innebär att vara facklig, eller politisk medlem.

Imorgon har Socialdemokraterna i Norrbotten distriktsstyrelsemöte, vi ska prata Medlemsutveckling, och sedan ska vi inte bara prata, vi ska göra också. Mer om det imorgon.

Så länge, håll till godo med en artikel om IF Metalls arbete här i norr

PS. du kan bli medlem i Socialdemokraterna redan idag, du behöv, maila mig ska jag berätta hur du kan göra skillnad. I stort eller smått.DS

Svensk näringsliv tycker också att regeringen gjort för lite och för sent. Analysen är att satsningarna borde kommit tidigare och varit större.

Nähä! Allvarligt?

Inte nog med att de istället för att spara i ladorna i högkonjunktur och sedan tilldela omsorgen i kommuner och landsting pengar så vi kan bibehålla kvalité och arbetstillfällen, de har sett till att sänka skatten för dem som redan har. Varför? Jo för att de ska konsumera och på så sätt få fart på hjulen igen.

Men vad hände då? Det går sämre och långsammare för Sverige än för andra länder, trots att de borde finnas mer pengar att göra av med i en stor majoritets plånböcker. Varför handlas det inte?

Jo analysen i gårdagens radioprogram var att folk är rädda. Rädda att bli sjuka, rädda att förlorar jobbet osv. Människor är rädda att ta risker. Och med lågkonjunktur, försämringar av så väl sjukförsäkring som a-kassa så vill och vågar inte människor ta risker. De sitter hårt på sina plånböcker och spar på banken istället, dessutom så tar man inte några större utmaningar med flytt och jobb byten.

Regeringen sk “frihetspolitik” ger rädda människor som inte vågar.

Trygghet i förändring brukar vi säga, låter så där banalt och “klychigt” men är sant. Det innebär att man har en a-kassa och en sjukförsäkring värd namnet, som en försäkring. Men det innebär också att man genom sitt  yrkesliv ska kunna ställa om, hitta andra vägar med hjälp av praktik och utbildning. Klassisk ams politik som regeringens företrädare spottat på. Och som de dessutom redan börjat riva isär under sina snart 4 år.

Deras futtiga försök att efterlikna en ams politik är som sagan Goddag Goddag Mäster skräddare, de bidde inte ens en tumme. 10 000 fler komvuxplatser ska det bli, men fortfarande fattas det 32000 platser om man jämför med 2006 då det var högkonjunktur!

Som Peter Andersson påpekar på sin blogg tog det bara 148 dagar för regeringen att låta Konjunktur institutets råd, sjunka in. Man kan inte säga att de är Snabbe Wille direkt.

Andra intressant reflektioner bjuder Krassman på, MMB skriver också om jobbkrisen. 
Ja jobbävningen forstätter. För det är nummer ett för oss alla. I min hemstad finns 17 lediga arbeten.

Har drömt en massa i natt, bland annat om Vårpropositionen (regeringens vår budget)). Att Socialdemokraterna är kritiska till regeringens politik är ingen nyhet förståss. Men nog tycker jag att gammelmedia borde skriva någon rubrik kring vad regeringen gör, eller rättare sagt inte gör. Förvånande att det sägs så lite.

Arbetslösheten skenar.
Anders Borg hånade i höstas Tomas Östros när han pratade om den ekonomiska krisen och när vi pratade om arbetslöshet så sa regeringen: Det är bara varsel. En liten film från Alliansfritt Sverige om hur oseriöst regeringen och dess företrädare hanterar krisen.

Regerinen för en oseriös politik! De sliter isär landet och slösar med våra resurser.
När Björklund besöker Luleå så anklagar han kommunen för att slösa med skattemedel och strunta i kärnverksamheten när man byggt Kulturenhus och sattsat på Coop arena. Men VAD säger Björklund EGENTLIGEN?

Han säger att kultur och idrott är inget för oss i Norrbotten. Om vi inte gemensamt investerade i detta skulle det inte vara tillgänligt för oss för det skulle inte bära sig självt. Och om det inte fanns kultur, idrott och andra möjligheter till fritid skulle människor inte vilja bo här. Och då skulle det finnas ÄNNU mindre pengar till välfräden. Dessutom ska vi inte glömma att dessa investeringar ger arbetstillfällen, som i sin tur ger pengar till värlfärden.

Som arbetslös, så känner jag mig förtvivlad. Vad gör regeringen som skulle satsa på jobben och strunta i bidragen.

När det går tungt i ekonomin har vi satsat på utbildning för att människor som blir arbetslösa ska kunna utvecklas, ta andra jobb och kunna vara redo när ekonomin vänder. Vad gör regeringen?

7,5 plats extra till högskolan.
Till Musikhögskolan i Piteå tänker du? Nej. Till hela Norrbotten och Luleå universitet? Nej. det är 7,5 plats till HELA LANDET!!
och komvuxplatserna ser lika illa ut.

Istället blir det en passivitet i arbetssökandet, och de som är arbetslösa kommer längre och längre bort från att få ett arbete.

Infrastruktur och byggande är ett annat bra exempel. Att bygga i lågkonjunktur ger mycket pang för skattepengarna då det är billigare att bygga då. Dessutom så kan vi stimulera ekonomin genom att göra satsningar som vi behöver göra på infrastruktur, när de ger fler arbetstillfällen.
Regeringens ROT avdrag skulle kunnat vara ett bra sådant. MEN den nuvarande konstruktionen då  inte ens byggföretagen är glada åt den och regeringen totalt missar den viktiga investering man samtidigt kan göra för miljön.

Slöseri med våra gemensamma resurser och slöseri med människorna.
Helen Pettersson skriver också på ämnet, och även Veronica Palm

Kollar in min facebook lite snabbt på morgongen och konstaterar att när andra önskar sig längre semester önskar jag mig ett jobb att gå till. Förra veckan jobbade jag några dagar, och det känns så tydligt, jag mår så mycket bättre. Visst som den sömntuta jag är ogillar jag att stiga upp tidiga mornar men å andra sidan så får jag så mycket mer lust till allt när jag har ett arbete.

Har under påskhelgen surfat runt på ams.se, och hittat två jobb som jag kanske kanske har en chans på. Visst kan jag söka fler, och ska söka fler, men samtidigt vill jag ju lägga mest krut på det som eventuellt är tänkbara i alla fall.

Glädjande nyheter under påsken är att Evin Cetin blir E24s påskkärring, före Maud Olofson och en rad andra framträdande kvinnor. Jag har bloggat om Evins kampanj i helgen, för att jag tycker att den både är smart och viktig och är ett bra exempel som kan ge inspiration därför finns det inlägget på vår kampanj blogg Tillsammans vinner vi valet.

Vilket val? Jo många vet faktiskt inte att det är val. Efter att ha knackat dörr i 4 dagar så vet jag att det är både ett roligt och effektivt sätt att få folk medvetna om valet, och att få dem att tänka till och förhoppningsvis gå och rösta.  Jag tycker att Krisian Krassman gör en intressant reflektion, det heter så klart EP -val (Europaparlaments val) och inte EU-val. Ord är som bekant viktiga, och med den sist nämnda så blir det lite ja och nej stämning och som bekant är det inte det de handlar om.

För oss som bor i röda Norrbotten är det ju lätt att illustrera. Vi bor i ett rött Norrbotten i ett blått Sverige, och det påverkar hur vi kan driva politik detsamma gäller i EP-valet. Låt oss med gemensam kraft göra det till ett rött Sverige i ett rött Europa.

Skit inte i EU! Den påverkar din vardag.

ger kommunerna och landstingen osmakliga smörgåsbord. Läs gårdagens inlägg.

Tillsammans med representanter från SSU besökte Fredrik Lundh arbetsförmedlingen i Piteå på tisdagen. Dels för att få en lokal lägesrapport, men i än högre grad för att presentera det rödgröna alternativet ”Ge alla unga en chans!”
Detta hann vi med innan gårdagens dörrknackning, som ni kan läsa om på www.skitinteieu.se, mer om rapporten och besöket på arbetsförmedlingen läser ni i dagens Piteåtidningen.

Jobben jobben jobben. Överhörde ett gäng transportanställda prata idag. Det är verkligen jobben som det pratas om överallt just nu. Eller ska vi säga avsaknad av jobb och avsaknad av en regering som tar problemet på allvar. Bland pensionärerna på dagens diskussionslunch var det ockå jobben de med sina erfarna och prövade tankar känner stor oro inte bara för sina barn och barnbarn utan för hela trygghetssystemet.

Tillväxtlänet Norrbotten har haft en fördröjning innan krisen börjat få sin verkan här, men nu slår den ut med full kraft. De stora industrierna bromsar, LKAB, SSAB är två av jättarna som nu drar i nödbromsen. Ytterligare 100 varsel läggs, och nu börjar det synas i service yrken runt i kring. Besökte idag arbetsförmedlingen, och där hade arbetförmedlaren jag pratade med just sagt upp sig och tagit ut en tidig pension för att efter 30 år ansåg att nu var det inte meningsfullt att jobba där mer. Det är en omöjlig situation.

Gruvfacken mullrar mot Wanja men det är INGET  i jämförelse med det missnöjje som nu sprider sig som en eld över de norrbottniska kynnet, och det är inte att leka med när de härsknar till. Fler bakslag når oss i dagarna. Banverket har inte längre med det fortsatta byggandet av Norrbottnia banan på sin plan fram till 2021 vilket ytterligare spär på misstron hos Norrbottningarna. Kommunalråden reagerar, och uppmanar länets borgerliga ledamöter i riksdagen att agera men de sussar sött ihop med resten av den sovande i regeringen. Men å andra sidan har regeringen tydligt visat att Norrland inte hör till deras intressområden, lika lite som låginkomstagare är det.

Imorgon ska jag ut tillsammans med länets riksdagsledamöter och knacka dörr. Vi hade tänkt få prata om EU, men jag tror att det kommer att bli en hel del prat om arbetlöshet och vart regeringen som sa att jobben var viktigast av allt tagit vägen.

Konjunkturinstitutets rapport borde väl om något sätta fart på regeringen, men den sover vidare och väntar på att ”skit åren” ska gå över av sig självt.

Jobbbävningen fortsätter.

Den absolut viktigaste frågan inför valet sägs vara jobben.  För mig känns det inte som den viktigast valfrågan, utan som den mest viktigaste frågan i min vardag. Arbetlös och meningslös. Sitter med ytterligare en arbetsplatsansökan, ett jobb som jag vet att jag skulle göra så otroligt bra. Skulle passa som hand i handske faktiskt, önskar bara att jag hade haft papper på det jag kan. Men det känns lite svårt att ta studielån och studera något som jag jobbat med i fler år. Men nå väl, det kommer kanske dit hän till slut ändå. Men då måste maken först bli klar med sina studier. Kanske får jag jobbet denna gång. Sist föll jag på målsnöret, trots att intervjun gick otroligt bra så handlade det om ett vikariat som skulle kunna hoppa in snabbt så det blev inte jag. Men det gav i alla fall lite hopp.

Nu önskar jag mest att jag kunde få hjälp via arbetsförmedlingen att på något sätt verif iera mina kunskaper, det vore toppen. Det om något vore ett stöd. Nå väl, jobben är viktiga inte bara för mig och jag ska inte gnälla jag har haft jobb eller i alla fall sysselsättning för inta allt för länge sedan. Riksdagsman är ju dock inget jobb förutom att man räknas tjänstgöra 24 timmar om dygn 365 dagar per år. Vilket blev lite problematiskt när a-kassan skulle ha in arbetsgivar intyg. Men nu har jag fått ett papper där det står att jag varit ledamot och att jag tjänstgjort 24 timmar under de dagar jag varit ledamot.

Jobben ja, hallå regeringen Reinfeldt, hur var det ni sa. Jobben var det viktigaste, vart är ni nu när vi verkligen behöver en kraftfull regering. Era sänkta ersättningsnivåer och skattebonusar till de välbeställda har ju inte gett några fler jobb. Vad ska ni göra nu då? Även om Regeringen inte vill prata vare sig kris eller jobb finns det andra som gör det. Kolla in Johan Ulvenlövs blogg.

Luciano Astudillo har i dagarna släppt det senaste innom Socialdemokraterna jobbpolitiska rådslag via sin twitter, läs mer på hans blogg.  Ny teknik är fantastisk, under helgen har jag börjag blogga på min nya blogg som jag har försöker få att fylla mina behov. Under helgen värvades 60 nya Socialdemokrater under vår kongress, måndag eftermiddag hade jag kontaktat ca 40 av dem via mail och addat ett 10 tal på min facebook. Vi har i Norrbotten fått i gång vår kampanjblogg, och du kan nu också anmäla dig som valaktivist via nätet. Du behöver inte vara medlem för att delta, man får så klart gärna bli, men det räcker med att du vill hjälpa till att bytra regering 2010.

Ingen kan göra allt-men alla kan göra något.

Följ min blogg med bloglovin